Ha inte orkat skriva!
Ska operera bort hela bröstet tyckte dom redan på torsdag nästa vecka. Jag är så rädd. Men ta de jävla bröstet. JA VILL LEVA LITE TILL om de hjälper.
Är så arg och ledsen på denna jäkla sjukdom. Varför måste den finnas.
Har mått så dåligt sedan 30 april då jag upptäckte den jäkla knölen.
Får se när jag orkar skriva igen. JUúst nu är allt svart svart. Min älskade Anders å jag mår så dåligt.
Men oj, vad jobbigt du måste ha det nu, och kan tänka mig du känner dig orolig och rädd.
Och kan tänka mig att du mått dåligt.
Så tråkigt att du måste operera bort bröstet, men som du skriver att om det hjälper så.
De har kommit mycket långt nu när det gäller att behandla cancer, och speciellt när det upptäcks i tid,
Som det gjordes hos dig.
Önskar jag kunde ge dig en stor, stor Kram....
Men det enda jag kan göra är att tala om att jag tänker på dig.
Hoppas du orkar skriva snart i bloggen och tala om hur allt går.
Du får så gärna skriva av dig här i din blogg, det tror jag de flesta bloggvännerna tycker också.
Åter igen stora Kramar till Dig.
Det finns inga tröstande ord. Men jag tänker mycket på dig och Anders just nu.
Många Kramar från Erika, Jonas, Ludde och Morris
Jag kom in här genom "vivans blogg". Jag förstod att du var en av de vänner hon skrev om.
Vad skulle jag in hit och göra då???? Ja, jag ville bara ge dig mina varmaste lyckönskningar om ett tillfrisknande....men nu när jag sitter här och skriver så känns det så futtigt!
Jag vet inte vad man kan säga för att muntra upp någon med denna helvetessjukdom. Allt faller liksom platt till marken.
Jag tror inte någon kan sätta sig in i hur du har det just nu. Ingen som inte själv har varit i samma situation i alla fall.
Jag har en helsikes massa sjukdomar men det är INGET mot vad du går igenom just nu.
Till tröst kan jag väl bara säga att många har blivit friska...men det är nog inte där du har dina tankar nu.
Jag känner dig inte...men du får en varm kram här från mig.
KRAM!!!
Tänker på dig varje minut..är med dig i tankarna...försöker sätta mig in i hur du känner...men det är svårt....men du vet var jag finns...och jag var du är...vi skall fixa det här tillsammans...eller hur...bamsekramar!!!
