Snart på jobbet igen...

Igår var jag på jobbet och hälsade på.
Fick lite rapport om de nya boende som flyttat in sen jag jobbade för ca 8 månader sen. Var inget som jag la på minnet sådär, får se hur allt är på tisdag nästa vecka då jag startar.

Tog en dust med datorn också. Måste ju få igång den tills jag börjar. Lösenordet hade gått ur för länge sedan. Efter mycket om och men så gick det. Fick ringa runt lite för att få hjälp. Inget av vad jag gjorde hjälpte när jag försökte själv enl. de instruktioner som kom upp på skärmen. Fick ett tillfälligt lösenord, o vips så var min sida igång. O va de är fantastiska dessa maskiner.

Tog en titt i mitt skåp där arbetskläderna hänger. Höll på att svimma. Allt var täckt med ett lager av damm. Fy va äckligt. Tog med de mesta hem för att tvätta upp de. Försökte att borsta bort de mesta men såg inte frächt (stavfel ?) ut, så de åkte med hem. Måste ta en städning av själva skåpet inuti också nån dag.

Idag ska jag ringa till Onkologmotagningen för att höra om jag ska ha en korv under armen. Käns som om de har fyltts på med vätska eller nått där den sista tiden. Är så obehagligt att sova på natten, kan inte beskriva hur men så är de. Får se om de vill att jag ska komma in eller om de är nått jag får lära mig leva med.


Må så gott. Tjingeling

Bloggtorka...

Har inte haft så mycket att skriva om på ett tag.

I måndags var jag inne till Onken och fick min 8:e antikroppsbehandling av 17. Allt gick bra.
Blev lite orolig när jag klev ur hissen, för där stod det att det var besöksförbud på AVD.85 (onkolog). Hum tänkte jag är de dax igen för stängning av avdelningar. De var så förra året också på många avdelningar. Ska man åka på de här också nu tänkte jag.
Onkologmottagningen ligger alldeles bredvid avd. så ja blev verkligen fundersam.

I går kväll va gubben på snickarkurs. Han ville ha nått att äta när han kom hem sa han. Jo vist kan ja väll fixa.
Tog upp lite räkor från frysen. Fixade till en räkommelett tills han kom hem.

Ca 1 timma efter jag ätit så kände jag att detta skulle jag inte ha gjort. Magen började svullna upp som om jag var havande i 7 månaden. Småont  under revbenen, mådde lite illa också. Är de gallan eller magsjuka?
Gick och la mig vid halv 11, mådde tjyvens. Frös så sängen hoppade. 
Halv 2 gick jag upp och tog en Underberg. Vet inte igentligen vad den ska va till på systemet, men de står att man skall ta 25 ml. som flaskan innehåller efter en god måltid. Är gjord av en massa örter tror jag pluss spriten förstås. Kan inte förstå att någon kan köpa denna soppa och dricka och tycka de är gott. Smakar för jäääävligt.

Här i Askersund för många, många år sedan fanns det en homopatfabrik som gjorde div. piller och drycker som va bra för alla sjukdommar. Då gjorde de nått som hette Sonanders bröstdroppar. Skulle tas på en sockerbit för typ gallbesvär och annan magont. Underberg som jag tog i natt var min mor som hade fått tips om var ungefär som de när fabriken las ner för en 30, 40 år sedan. Helt otroligt att mamma som var hatisk mot allt vad sprit hette kunde tycka att de va OK att köpa sånt på systemet. Var nog för att de var som medicin.

I alla fall så tog jag en liten flaska i natt och till slut så somnade jag och värken släppte. Gjorde ju nått liknande för ett tag sen med att äta ägg. Nu får de banne mig va slutätet med ägg. Sån här natt vill jag inte ha igen.
Får nog uppsöka nån Läkare om de blir mer mat jag inte tål och få de utrett. Få nån medicin att ta.

Må så gott tills nästa gång. Tjingeling



 


Vilken kväll...

O va trevligt vi hade de igår kväll. Mycket glada skratt och intressanta berättelser av moster.

Moster berättade b.la om en syster till min morfar som emigrerade till Amerika.
Hon och maken fick inga barn. Eftersom de tydligen fick det gott ställt så skickade de hem saker av olika slag till min mormor och morfar. De viste ju att de hade många barn  och att de va fattigt.
Efter några år med gåvor så gav de mormor och morfar ett förslag att de kunde skicka över en flicka till dom så skulle hon få växa upp hos dom i en mer värld av överflöd mot vad som fanns här.
Eva och Britt-Maries Mamma  Märta fick förslaget.
Ja vists sa hon, om jag får komma hem till kvällen.
Vi skrattade gott åt hennes svar.
Efter de svaret som de fick att ingen av barnen ville komma över så upphörde alla presenter att komma till dom.
Efter som dom viste att de inte fanns några arvingar mer än min morfar så räknade dom med arv till slut.
Efter många år efter detta så fick de höra om att de sökte arvingar till dessa personer, mentyvärr så hade de inget att få i arv efter dom i Amerika. Vart deras förmögenhet  tog vägen var de ingen som viste.
Konstigt hade de alla tyckt.

Som avslutning på kvällen lyssnade vi på en bandupptagning  av min morfar där han berättade om hur de var förr.
Morfar var en känd tjyvjägare i socknen. Klart de va inte lätt att få maten att gå ihop till 7 barn, fru och sin mor som bodde hos dom pluss sig själv. Ett litet torp med några kor och lite höns. Väldigt kul att höra morfar igen. Kommer ihåg han väl förr han blev mycket gammal. 92 el. 93 år har jag för mig. Jag var 14 el. 15 år när han dog.

Min kusindotter hade hört talas om en film som gått på TV för många, många år sen från min födelseplats Mariedamm. Mariedamm en dag ett år ett liv heter den.
Jag har den någonstans i lådorna här hemma. Lovade att leta på den, för då ska vi ta en titt på den vid nästa träff.

Idag blir de en lugn kväll. Gubben jobbar kväll, så Cesar och jag får vara ensamma.
Är väll nån skit att se på TV.

Tjingeling.


Festens vecka...

Oj. Denna vecka ska jag bort 3 kvällar.
I kväll ska jag till min kusin Eva på en slags släkforskarträff.
Evas syster Britt-Maris dotter Pia håller på att släktforska på sin morfars sida. Nu ska hon vist börja att söka på sin mormors sida.
 Britt-Maris mamma Märta var min moster och Pias mormor. Eva, Britt-Mari och jag har en moster kvar i livet som också heter Eva. Mycket Evor att hålla ordning på. Moster Eva ska alltså försöka att berätta så mycket hon mins från sin barndom. Om släkt och så.
Jag har ett minne som min Mamma Hildeborg berättatsom hon aldrig kunde glömma. 1936 var mamma 15 år. Hennes två systrar Anna-Lisa och Alva åkte hem i skolbil från skolan en Lördag. Chauffören skjörde upp på järnvägen utan se sig för (obevakad övergång) tåget kom. Klöv skolbilen i 2 delar. Alva avled omedelbart medans Anna-Lisa dog senare på Lassarettet i Örebro som de hette då. Anna-Lisa skulle ha fyllt 14 år dagen efter hon dog. Alva var 9 år.
Min mormor Gerda och morfar Edvard hade bara moster Eva kvar hemma på gården nu. Leila,Signeoch Märta var vuxna och utflugna. Min mamma hade pigplats som var brukligt på den tiden. Som förtåerligt är så blev inte min mormor som hon varit tidigare. Mista 2 flickor av 7 måste ha varit ett hårt slag. Moster Eva var 5 el. 6 år när detta hände.
Ska bli intressant att höra henne berätta vad hon mins från detta i kväll.

I går kväll var jag på hotellet här i stan med 6 av högstadiets tjejjer som slutade 9an 1973.
Den 17 oktober ska vi försöka att anordna en klassträff från klass 9c.
Spånade lite om hur vi ska gå till väga. Ska de betala in för maten på ett konto som går till nån av os eller betala direkt till hotellet på kvällen. Vi kom överens om att öppna ett konto som jag givetvis ska ha ha hand om, so´m de får betala in på om de kommer.
Vi var 29 st i klassen, undrar om ens 20st kommer.

På torsdag kväll ska jag tilll grannen på ljusparty. Köpa massa onödigt igen, om jag inte kan hålla igen plånboken.

Om 1 timma kommer moster och hämtar mig. Bäst att putsa fjädrarna till dess.

Må så gott alla. Tjingeling.

Förkylt...

Hur mår ni ute i bloggvärlden?
Här hos oss är de förkylt. Gubben har nog flunsan. Jag har fått nysatacker ibland så jag tror aldrig jag ska sluta.
Har ju fått spruta för flunsan så jag hoppas verkligen att jag klarar mig. Lite snuva kan man väll få, men de kan va illa nog de bara.


Måste berätta att jag var på kattutställning i Söndags.
De hade massor av olika raser. Maine coon som denna ras heter fanns de massor av.
Alla färgställningar som nan bara kan tänka sig. Den liknar Norsk Skogskatt, men är
en aning större.
Fanns en del nakenkatter också. Dessa tyckte vi inte om varken gubben eller jag.
Nu har jag glömt vad rasen heter som har en intryckt näsa. De tycker jag ändå mer illa om för de är ju så sönderavlade. Näsan sitter mellan ögonen, ögonen rann. Nej fy låt rasen få vara som den är.



Tacka vet jag Cesar som får göra som han vill. Ut och jaga råttor komma och gå som han önskar den lilla bortskämda katten. Hi Hi.

Må så gott alla. Tjingeling


RSS 2.0