kfasse

Körkortet är ett intyg att vi fått ta del av hur en lyft funkar. Inget avlagt prov alltså.
Vi fick lite teori allmänt om lyftar till att börja med. Hur man ska hjälpa brukarna. Viktigt att rapportera till terapeuten om de blivit förändringar av  allmäntillståndet, vikt bl.a. Storleken på lyftselen kan behöva ändras, en helt annan typ av sele kan också va nödvändig. Det måste kännas bra och bekvämt för brukaren att bli förflyttad i en lyft.
Det va jättebra att få prova på själv som hjälpare att bli lyft också. De ska ja säga att de va inget skönt att bli de. Gjorde ont både här och där. Sitter inte selen rätt, är de hur obekvämt som hellst.
Förstår alla brukare att de kan va rädda och osäkra framför all i början.
 
Mycket viktigt att vi som hjälpare är säkra på va vi gör, och framför allt gör lika. Är medvetna on vad som kan hända ifall vi gör fel. Selens öglor kan ramla av bygeln om de inte sitter på rätt. Brukare har rasat i golvet och avlidit. Detta är ju fruktansvärt. Detta skulle man inte kunna leva med tror jag om de skulle hända mig.
Vi tog upp i gruppen om man måste vara 2 vid detta. De är ingen lag på de, men ledarna skulle ta upp de högre upp om det inte skulle skrivas in i förhållningordern för förflyttning med lyftar att de skulle vara så här i kommunen i alla fall. Jag vet att på mitt jobb är många så DUKTIGA att de tar brukare ensamma. Jag har nästan aldrig gjort de själv om inte brukaren vatt klar och redig kunnat, hjälpa till så gott den kunnat. Tagit de väldigt lugnt kollat och kollat att jag gjort rätt innan jag gjort lyftet.  Hoppas det skrivs in att vi ska vara två, för många av oss är inte duktiga utan är redan i dag två.
Hemtjänsten och hos de som har personlga assistenter kunde de va lite annat för. De jobbar ju ofta ensamma hemma hos brukare. Brukaren kanske kunde gjöra mycket själv, med lite hjälp att få dit selen å sen göra lyftet med hjälp och stöttning av oss.